Eller rättare sagt så pratade mamma med dom... Kände mig själv för upprörd att prata, hade nog slutat med att jag fått prata mellan tårar tror jag...
Har nästan gått ett helt år nu sen min lilla vovve började bli dålig...
Läget är fortfarande inte så värst mycket bättre.... Trots åtskilliga veterinärers försök att se vad som är fel...
Sista veckan har han tagit ett steg tillbaka igen känns det som... Trött när vi är ute och går, vill helst inte va ute och gå verkar det som... Äter fortfarande kasst, inte ens kokt kyckling gick ner idag....
Fick bokat ett nytt besök hos veterinären på tisdag eftermiddag nu....
Blodvärden ska tas om och man ska kolla på andra möjligheter till orsaken som autoimmun sjukdom eller om det är hjärtat som är orsaken....
Förhoppningsvis kanske dom hittar nåt den här gången....
Men för tillfället vet jag inte om man ska va hoppfull eller vad man ska känna...
Efter så här lång tid har det dränerat mig på så mycket energi så jag vet inte vart jag ska bli av... Vill bara han ska bli frisk nu.....
Here's hoping.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar